jag är nog en väldigt tänkande person om jag tänker efter!
och idag var verkligen en tänkvärd dag.
jag promenerade hem från skolan, klockan var strax efter 12, en jättefin och vacker dag. många märker och noterar nog det, men sen är det inte mer än så...
jag gick i ganska sakta mak och bara kollade på allting, ägnade min blick åt träden som var vita av snö, människorna som snabbt raskade förbi, klungor med folk och enskilda personer. när jag kom lite längre från stan så blev det mindre folk. då såg man ut över isen och snön som glittrade. himlen var alldeles blå och klar! allting var så vackert och så fint! att så många missar det, att jag själv så ofta bara går och går och missar egentligen hur allting ser ut! jag hade ingen musik utan njöt av tystnaden och av fåglar som kvittrade till då och då.
när jag kom till örnäset tänkte jag svänga förbi och säga hej till mormor. och påvägen dit var nog bland det gulligaste jag sett, jag blev nästan rörd! det var så många äldre ute och gick i det fina vädret! många skulle och handla. någon kom med spark, en annan med rullator, nåt äldre par höll varandra arm i arm. inom 2 minuter såg jag 10 stycken äldre pensionärer som levt en lång tid av sitt liv. nöjd på livet kan man ju undra sig.
när jag kom mot hertsön så var det barn ute och lekte. jag skulle nästan önska att man fick vara liten igen, om bara för en dag eller så. få vara ute och leka i snön. då ens största problem i livet är om kompisen får sova över eller inte.. när jag var nästan hemma ropade en liten till några andra decimeters långa barn "nu är det maaaaat."
wow, hur allt fungerar! wow, hur allt ligger till! wow, helt fantastiskt!
jag inser också vad mycket det är som betyder i livet! vänner som bryr sig, bara att finnas till för varandra! relationer, det är som nåt mystiskt i det på nåt sätt. hur man kan tycka så mycket om någon och flera stycken! jag är mållös!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar